Filtrera
- "Okänt"= Vi vet inte var dessa gårdar ligger, i vilka landskap. Kan du hjälpa oss?
- Din hemtrakt?
- Mest tätorter från norr till söder
- Lappland
- Norrbotten
- Västerbotten
- Ångermanland
- Jämtland
- Härjedalen
- Medelpad
- Hälsingland
- Dalarna
- Gästrikland
- Värmland
- Västmanland
- Uppland
- Södermanland
- Närke
- Dalsland
- Bohuslän
- Västergötland
- Östergötland
- Småland
- Halland
- Gotland
- Öland
- Blekinge
- Skåne
Näs lådfabrik vid sjön Runn mot SV. På platsen fanns ursprungligen "Nya sågen" vilken 1906 ersatte Näs såg som låg vid O stranden av Hosjön. Nya sågen nedlades 1925. Näs lådfabrik flyttades hit 1947 då den ursprungliga fabriken brann ned, denna låg strax SV om den gamla Nässågen. Kopparfors AB som ägde lådfabriken lade ned denna 1976. På platsen kunde sommaren 2016 inga rester från lådfabriken finnas.
Ett sidospår från järnvägen mellan Falun och Gävle, strax O Korsnäs station, kan anas t.h. om brädgården. Sidospåret ligger idag kvar till en bit SV om Skutuddsvägen (förutom linjeväxeln till järnvägen mellan Falun och Gävle). Resten av sidospåret närmast sjön är rivet.
Centralt i bildens nedre del syns gatan Sandvikshagen.
Åsgarns kvarn ligger nere t.h. utanför bild, fotograferat mot O. Den idag tillbyggda kvarnbyggnaden syns på bild 37. Byggnaderna på andra sidan vägen finns kvar.
I mitten syns den kvarliggande stenvalvsbron över Garpenbergsån på vilken den nedlagda järnvägen mellan Fors (t.h.) och Gruvgården leddes över. Håll- och lastplatsen Åsgarn låg c:a 700 m t.v.
T.v. om bron finns den forna banvallen kvar på en låg bank. T.h. om vägkorsningen är banvallen idag en grusväg vilken kan befaras med bil ända till Fors samhälle.
Rutbo mot N. I höger bildkant syns taket på den idag rivna banvaktstugan, c:a 1,5 km SO Säter station. Vissa av de övriga byggnaderna på platsen liknar fotografiets (Rutbotorpet i mitten o. Pelles i vänster bildkant), och är sannolikt om- eller tillbyggda sedan dess.
PH
Bakom kapellet ligger järnvägsspåret mellan Falun (till vänster) och Gävle. Bakom detta spår
kan ytterligare spår och magasinsbyggnader anas. Dessa tillhör Hosjö lastplats där tegelprodukter från Backa Såg & Tegelverks AB, c:a 3 km åt NO, omlastades till den nämnda järnvägen. Mellan tegelbruket och lastplatsen gick en smalspårig järnväg 1900-1957 (de första tre åren hade järnvägen en något annorlunda sträckning inkluderande en pråm på Sundbornsån). Några smalspåriga vagnar kan ses vid övre högra hörnet på bilden där spåret fortsatte mot tegelbruket.
Växeln för Hosjö lastplats på järnvägslinjen låg ungefär där Centralvägen idag korsar järnvägslinjen (där låg även en byggnad för Hosjö hållplats samt en banvaktstuga). C:a 150 m åt O, alldeles V Korsnäs koppartråd och kabelfabrik (byggnaden finns kvar idag) fanns ytterligare en lastkaj mot sidospåret.
Gården Aspäng fotograferad mot NV. I bakgrunden syns lertaget till Hulta tegelbruk vilket låg c:a 500 m t.v. utanför bilden. Dit gick en smalspårig järnväg, se vidare bild 47.
Fotograferat mot SO där Hulta tegelbruk syns i övre högra hörnet av bilden, se vidare bild 41 och 47.
I förgrunden syns Berghems bangård på järnvägslinjen Varberg-Borås (Varberg t.h.), stationshuset befinner sig utanför bilden, nere t.h. Det mittersta spåret t.v. fortsatte ytterligare c:a 500 m till en lastkaj som utnyttjades av det ovan nämnda tegelbruket. Fram till 1917 hade dock denna lastkaj ett eget stickspår med växel på linjen, kallat Hulta lastplats.
Huset i bildens mitt låg där Rv 41 idag går fram.
Fotograferat mot SO syns i övre högra hörnet Hulta tegelbruk. Ovanför den långa, ljusa byggnaden kan flera tippvagnar anas. Dessa står på en smalspårig järnväg som gick mot vänster och vidare upp utanför bilden till tegelbrukets lertag c:a 500 m från bruket.
Det färdiga teglet transporterades på en annan smalspårig järnväg på den på bilden synliga bron över Viskan och spelades sedan uppför backen m.h.a. en hästvandring belägen vid gården Daltorp. Rester av denna konstruktion syns alldeles utanför copyright-symbolen ("klockan 1").
Se vidare bild 47.
Fotograferat mot SV syns i bildens överkant Hulta tegelbruk från 1888, innan dess låg Hulta kvarn på platsen. Bruket brann ner 1949 men återuppbyggdes och flera byggnader finns fortfarande kvar.
Lertaget låg t.v. utanför bilden, c:a 500 m NO tegelbruket, (se bild 51) dit en smalspårig järnväg gick från före sekelskiftet till 1966 då lertaget sedan föregående år ej användes längre. Hästar drog upp upp tippvagnarna till lertaget, dessa ersattes med motorlok i slutet av 1920-talet. Uppe t.v. syns märgeltaget. T.v. om den stora byggnaden kan flera vagnar anas på järnvägsbanken.
Det färdiga teglet transporterades på en smalspårig järnväg, först på bron över Viskan (rester av brofästena finns kvar idag) och spelades sedan uppför den påföljande backen (banvallen kan fortfarande delvis urskiljas i den branta backen) av en hästvandring nära gården Daltorp mitt i bilden. Av denna anordning finns tegelmurar kvar. Hästarna fick sedan dra vagnarna vidare c:a 700 m förbi dagens Rv 41 till Hulta lastplats vid järnvägen mellan Varberg och Borås (f.d. banvallen, idag grusväg, syns på bilden från den f.d. hästvandringsanordningen och vidare ner t.h.), c:a 700 m NO Berghems station. Vid lastplatsen finns än idag den 150 m långa lastkajen kvar. Detta transportsystem byggdes senast 1895 (sidospår anlades vid Hulta lastplats 1890) och fram till 1920 alt. 1926 (?) användes hästar. Dessa ersattes med motorlok (hästvandringen ersattes med elektricitet) ända till 1945 då banan istället ersattes med lastbilar. För att upprätthålla kontakten längs transportkedjan kommunicerade man m.h.a. en semaforanläggning.
Vid Örbyvägens korsning med Viskadalsbanan syns Skene banvaktstuga vilken revs på 1970-talet. Nedanför denna låg på andra sidan järnvägen snickerifabriken Albano.
Skene mot NO. Örbyvägen går mellan bildens vänster- och högerkant och bakom ligger Skene kyrka.
Bilden visar Ludvig Svenssons anläggning i de SV utkanterna av Kinna, liksom bild 105.
Bild 106 visar ett f.d. väveri mittemot Kinna järnvägsssation.
Lydde tegelbruk från 1878 i SO utkanterna av Kinna, mot SO. Detta nedlades 1968 och brann ner 1972. Endast den vita kontorsbyggnaden t.h. om skorstenen återstår idag.
T.v. om tegelbruket längs med Lyddevägen gick en 0,7 km lång smalspårig järnväg till ett lertag vid bildens västra kant. En vattenfylld f.d. lergrav finns idag kvar på Marks golfbanas område.
Lydde tegelbruk mot NV, jmf bild:209325.
Lydde tegelbruk mot NO, jmf bild:209325. Nära bildens överkant kan Risängs tegelbruk från 1937 (eller kanske resterna av detsamma, det nedlades på 1950-talet) anas vid Häggåns strand.
Kinnahult mot O. Det spetsiga taket i bildens högerkant tillhör Kinnahults stationshus vid Viskadalsbanan. T.v. om detta syns godsmagasinet. Båda dessa byggnader är idag rivna. Ytterligare t.v. ligger dåvarande wellpappfabriken som hade egen spåranslutning. Ännu längre t.v. syns Harpebovägens plankorsning, jmf bild: 209 318
Det är Häggån som meandrar, denna rinner ut i Viskan en bit nedströms, t.v. utanför bilden.
Kinnas NO utkanter, mot NV. Alldeles t.v. om Viskadalsbanans plankorsning med Fritslavägen uppe t.h. i bilden, syns taket till den idag rivna banvaktstugan Horndal.
Foto från Harpebo c:a 3 km NO Kinna, mot O. T.v. Viskadalsbanans plankorsning med Harpebovägen och t.h. densammas bro över Häggån.
Centrala Kinna mot NO. T.h. Brunnsgatans plankorsning med Viskadalsbanan. Det vänstra spåret här är ett utdragsspår som syns på bild: 209380. Kinna stationshus ligger utanför bilden nere t.h.
Knappt en km NO Kinna, mot V. Borgvägen går vinkelrätt mot järnvägen nere t.h. i bilden. Ett motorvagnssätt skymtar i bildens nederkant på ett utdragsspår från Kinna bangård t.v. utanför bilden.