Filtrera
- "Okänt"= Vi vet inte var dessa gårdar ligger, i vilka landskap. Kan du hjälpa oss?
- Din hemtrakt?
- Mest tätorter från norr till söder
- Lappland
- Norrbotten
- Västerbotten
- Ångermanland
- Jämtland
- Härjedalen
- Medelpad
- Hälsingland
- Dalarna
- Gästrikland
- Värmland
- Västmanland
- Uppland
- Södermanland
- Närke
- Dalsland
- Bohuslän
- Västergötland
- Östergötland
- Småland
- Halland
- Gotland
- Öland
- Blekinge
- Skåne
Älghults Prästgård (kyrkoherdebostad). Byggnaden uppfördes på 1700-talet och hade då bara en våning. Omkring 1825 påbyggdes ytterligare en. År 1945 genomfördes en grundlig renovering.
Bakom prästgården finns arrendatorsbostaden och högst upp i bild Älghults skolbyggnad från 1948.
Älghults Prästgårds arrendatorbostad med ladugården på andra sidan om vägen.
Längst till vänster prästgården (se foto nr 36!).
Älghults kyrka uppförd 1805-1806. Från den medeltida träkyrkan som då revs, bevarades dess sakristia av sten. (Byggnaden nedtill, nästan i mitten av fotot). Den invigdes 1938 till kapell och fick något senare namnet Heliga korsets kapell. Älghults äldsta skolhus (just ovanför kyrktornet) byggdes 1847. Det finns ännu kvar och har genom åren använts till sockenbibliotek och bostäder, bl.a. för kyrkvaktmästaren.1902 ersattes den av en större skolbyggnad, till höger om den förra men på fotot något skymd av höga träd. Detta skolhus är nu rivet, men var i bruk till 1948 då en ny skola närmare Älghults samhälle uppfördes.
Till höger i bilden Älghults kommunalhus, uppfört 1911 på den gamla sockenstugans plats. Byggnaden såldes och revs 1971.
Detta är de båda Västregårdarna i byn Kvarterbo i Älghult. Den övre i bilden har beteckningen 2:2 (se även foto nr 11) och den nedre 2:3 (se foto nr 15)
Kvarterbo Västregård 2:2 i Älghult
Släktgård sen 1831 då Gustaf Ingesson född 1809 i Hökhult, Lenhovda socken köpte den. Hustrun Anna Lisa födde 13 namngivna barn. Hon har blivit omtalad som en ovanligt stark kvinna. En höstdag när några karlar kommit till gården för att hjälpa till med tröskningen, stod hon som vanligt vig grytorna för att utspisa tröskfolket. Ingen av dem anade att hon under natten som gått fött barn.
Gustaf Ingesson var ledamot i Älghults första skolstyrelse som valdes valborgsmässoafton 1843.
Näste ägare blev sonen Johan Gustaf Gustafsson 1842 - 1930
Gården överläts till dottern Elin 1893 - 1974 och svärsonen Arvid Adamsson 1887 - 1964.
När fotot togs var ägaren deras son Sune Arvidsson f. 1929 och hustrun Ulla.
Därefter Sunes syster Dagmar med make Gösta Andersson.
Nu 2013 är deras son Per-Åke Andersson sen många år gårdens ägare.
Kvarterbo Västregård 2:3 i Älghult
Nuvarande ägare är Kerstin och Gösta Andersson. De köpte gården av Kerstins föräldrar 1973. Kerstins far, Richard Karlsson övertog den efter sina föräldrar 1929 och gifte sig 1930 med Berta f. Karlsson. Det var således de som var ägare när fotot togs.
Ägare 1884 - 1929 Ulrika och Karl Oskar Johannesson
1853 köptes gården för 3.333 riksdaler av Ulrikas far Carl August Abrahamsson, född i Höneskruv. Han gifte sig 1858 med Vendla Gustava Jonsdotter från Labbemåla i Åseda socken. Under en nioårsperiod födde Vendla sju barn, varav tre dog som späda. Maken dog av nervfeber 1869 knappt 40 år gammal och Vendla stod ensam med fyra barn att försörja efter det missväxtår, kallat "Det svåra året", som just då drabbade vårt land. Vendla behövde en manskraft och gifte sig med Jonas Nilsson, som först flyttade till henne som dräng. Äktenskapet blev mycket olyckligt och varade i endast 4 månader varefter maken "flydde" till Nordamerika. Vendla gifte sig en tredje gång med Jonas Akatius Jonsson och de brukade gården tills den övertogs av dottern Ulrika. Hennes två äldre bröder hade emigrerat och den yngre dog ung.
Före 1853 var gården registrerad som Kronoskatte Rusthåll och beboddes en kort tid av sergeanten Victor Lyning.
Gårdens ägare 1846 - 1852 organisten och klockaren i Elghult Hampus Wilhelm Blomberg.
1840 - 1846 Carl Magnus Carlsson och Johanna Jonasdotter.
Johanna var dotter till den tidigare ägaren. Hon var bara 16 år när Carl Magnus friade till henne. På det svarade hon: "Jag vet inte hur de våra vill". Föräldrarna gav sitt bifall, men Johanna var bestämd på en punkt. Hon krävde en ny stuga innan hon var beredd att gifta sig. Det var således Carl Magnus Carlsson som byggde huset som fortfarande finns kvar. 1841 kunde de nya ägarna flytta in. Byggnaden var inte så stor som den är i dag. Den vänstra gaveldelen är senare tillbyggd, troligen som undantagsdel för Vendla och Johan Jonsson.
Ägare före 1840 Jonas Andersson och Anna Cathrina Jonsdotter.