Filtrera
- "Okänt"= Vi vet inte var dessa gårdar ligger, i vilka landskap. Kan du hjälpa oss?
- Din hemtrakt?
- Mest tätorter från norr till söder
- Lappland
- Norrbotten
- Västerbotten
- Ångermanland
- Jämtland
- Härjedalen
- Medelpad
- Hälsingland
- Dalarna
- Gästrikland
- Värmland
- Västmanland
- Uppland
- Södermanland
- Närke
- Dalsland
- Bohuslän
- Västergötland
- Östergötland
- Småland
- Halland
- Gotland
- Öland
- Blekinge
- Skåne
Längst upp, Lund 178. På femtiotalet kallad "Westlings"
På femtiotalet bodde här Enar och Bojan Lundqvist med familj. Jag tror att Enar var byaålderman.
T v skymtar Lundskolan, byggd 1930. T h bodde bonden Johan Andersson. Han blev tvungen flytta huset pga att tomten riskerade att rasa ner mot älven. Backen ner mot älven var brant. Icke desto mindre har jag åkt skidor i den backen, tidigt på 60talet medan familjen bodde kvar och jag själv gick i femman i skolhuset.
Längst upp i bild, Stenbergs gården med huset med bakanakammare och flera uthuslängor, kanske den ena tjänstgjorde som sommarlagård. Jag vet att Stenbergs hade korna "sö i myran" på somrarna, men de hämtades hem på kvällen. En gång var jag med.
Det som är närmast i bild bör ha försvunnit vid kraftverksbygget.
Längst t v bodde Gustaf och Hally Fahlgren på 50talet. Sedan sommarstugan som är kvar efter Jan-Ersas tomt. Den finns kvar, ihopbyggd med en annan länga. En bit längre upp på samma tomt finns en tom markyta där Jan-Ersas hus bör ha stått. Ännu längre upp i backen finns en liten röd stuga som Johan Eriksson/Jan-Ersa enligt byaboken ska ha byggt för att bo i på gamla dagar. Den platsen kallades Klippan. Jag har själv minnen av det röda huset längst upp emot skogen.
Strax hitom finner vi det vita huset med vinkelbyggd lagård som tillhörde Algot Stenberg.
Och längst t h finns Stenbergs huset, som fortfarande 2020 står kvar på gården, tillsammans med diverse uthus och fähus som fanns då, och de väldiga bondsyrenbuskarna.
50-tal. Från vänster, Gustaf Stenbergs, Algot Stenbergs, Gustaf och Hally Fahlgrens, samt t h Bönhuset, nuvarande byastugan.
På tomten mellan Algot Stenbergs och Fahlgrens står en röd stuga, en slags sommarstuga. Den byggdes ut och finns kvar idag. Längre upp i backen på denna tomt, men utanför bild, kan nämndemannen Jan-Ersas hus ha stått. Han var min farmors morfar.
Brönet. I huset i mitten bodde en familj Andersson på femtiotalet.
I det vita huset till vänster bodde familjen Johansson.
Längre fram kom "ledslitaren" Alvar Hägglöf att bo i det vita huset. Det bör ha varit på 60talet. Vi bodde nära vägen upp till Brönet och jag minns att det ibland kunde vara köer av bilar upp till Hägglöfs. Vet dock inte helt säkert om det hade med hans verksamhet att göra.
Husgrupp längs vägen upp till Brönet i Lund. Husgruppen längst bort i bild ägs idag av Gerhard Lindvall. Enligt uppgift i Norran från en "byavandring" var det här som Erik Anton Lind bodde. (NV 2018-06-26 sid 6 "Vandrande berättelser")
Längst nere i högra hörnet i bild, där bodde Harald Strömbro på femtiotalet.
Detta är vägen upp mot Brönet i Lund. Bilden tagen uppifrån skogen. På femtiotalet bodde Elis och Nancy Johansson i det vita huset längst fram i bilden/längst upp i backen.
I huset i mitten "rött" bodde väl Harald Strömbro.
Husgruppen längst bort i bild ägs idag så vitt jag kan förstå av Gerhard Lindvall. Enligt uppgift i Norran från en "byavandring" var det här som Erik Anton Lind bodde. (NV 2018-06-26 sid 6 "Vandrande berättelser")
T h mitt i bilden kommer en stig fram ur skogen. Jag minns den som en väletablerad stig, som kan vara en rest av en gammal väg som tex förband olika delar av den gamla fastigheten "Lund 4" med varandra?
Jag vill också nämna att bakom det vita huset närmast i bild, och om man följer vägen en liten bit åt vänster/väster, kommer man till en gammal källa. Källan kan ha betydelse för varför men tidigt byggde boningshus här uppe i Brönet, på den tiden Lund bara hade fyra-fem hemman. (Det syns på 1600-talskartan.) Källan hade gott dricksvatten. I min barndom på femtiotalet hade vi fortfarande vatten genom trävattenledningar uppifrån Brönet. Men om man ville ha tag i gott och bra vatten tog man en kärra och en hämtare och for upp i berget till källan. Detta enligt min mamma Greta Berglund, som gifte sig och kom til byn 1950. Vi bodde i närheten av det som bilden visar. - Lite senare på femtiotalet, kanhända sommaren 57, fick vi nya vattenledningar och vattnet kom från Slind.
Till vänster, det gamla 1700-talshuset med s k bakanakammare, där familjen Johan Petter Westling bodde. JP Westling var gift med Margreta Sofia Brunnius.
Stenbergs andra, större hus mitt i bild flyttades av byggmästaren Carl Stenberg (1831-1911) från Lund 6:4 till denna tomt. Det skedde troligen i samband med att han gifte sig med dottern i huset, Fredrika Westling.
Enligt mina efterforskningar byggdes det större huset först av Michael Lindemark på Lund 6. Den såldes till Stenberg av Carl Söderberg.
Lundvägen skulle rätas ut och då hamnade detta stora timmerhus mitt i vägen vilket man kan se på gamla kartor.
I det vita huset t h bodde på femtiotalet Algot Stenberg med hustru Hildegard.
Till höger i bild gamla skolan/bönhuset/byastugan i Lund. Till vänster Olle Fahlgrens fastighet. Bilden är tagen innan kraftverksbygget då backen ner mot älven t v var intakt.
Byaboken, "Minnesanteckningar från Lunds by" från 1991, vet besked om fastigheten:
Lund 3:2 och 1:28
Ägare Olof Wilhelm Fahlgren, sjöman, född 1912 gift med Ester Gustava Fällman, född 1919.
Fastigheten köptes 1941, av murare David Reinhold Fahlgren, 1867-1936, gift med lärarinnan Edla Maria Holmström, 1873-1956, från Innervik.
Förre ägaren Olov Wilhelm Fahlgren, 1830-1897, gift med Helena Eriksson, 1832-1914, dotter till nämndeman Jan-Ersa. Gården ombyggd och moderniserad av ägaren 1953. Sommarstugan flyttades 1913 av David F. Den stod tidigare på Olov Lindgrens tomt på Lund 1:24. Bostadshuset uppfördes av Olov Wilhelm Fahlgren senior. David Reinhold Fahlgren flyttade in den 7/1 1900.
När jag var barn i Lund på femtiotalet var det röda huset till vänster Lunds bönhus. Men pappa, som vuxit upp i byn, kallade det "gamla skolan" för det hade varit skola ända tills Lundskolan byggdes 1930.
I huset man ser till höger om byastugan på andra sidan vägen bodde på femtiotalet Olle Fahlgren med familj. Hans mor Edla Holmström hade varit en av de första lärarinnorna i Lund.
I det röda huset närmare i bild bodde på femtiotalet John Andersson med familj. John tjänstgjorde som skolvaktmästare i det nya skolhuset som byggdes 1930. Jag vet inte om han även varit skolvaktmästare i gamla skolan. - Hans hustru var en av våra två "mat-tanter" i Lundskolan på femtio-sextiotalet.
Mina minnen från bönhuset:
Det var två predikningar med kaffepaus emellan. Då regerade farmor och de andra tanterna i köket med vedspisen och den gigantiska kaffepannan med kran. Mina ögon var på en lägre nivå än farmors förklädesband, köket var varmt och fullt av byns fruar som kom och gick efter mer kokkaffe eller lade upp vetebrödsskivor och småkakor.
Vi ungar tyckte om att springa. Man kunde kuta runt från salen till kökskammaren och genom nästa dörr ut i farstun. Ut på bron. Det var härligt att känna kylan, halka lite på trappan, ta en skrattande liten sväng ut i mörkret, in igen, farstun, dörren, salen, förbi kaminen och vedlåren, in i kammarn, pusta ut sittande på byakistan, medan de vuxna pratade på och slamrade med kaffekoppar, skedar och fat.
Ett par gånger om året var det fest och tårta. Det kan ha varit 1. söndagsskolans avslutning i början av juni, 2. skördefesten med missionsauktion på hösten.
"Gamla skolans" historia.
25 januari 1884 köpte Lunds byamän detta hus av Carl Carlsson i Klutmark. Köpebrevet finns i byaboken, "Minnesanteckningar från Lunds by" från 1991.. Huset kallades då Risströms sal och stod i närheten av Ulfhjelmska fideikommisset. - Byamännen flyttade huset till nuvarande plats för att användas som skola. Enligt byaboken skedde detta inte genast: " Skoltomten köptes och avstyckades den 8/5 1885 och beslut om skolbygge togs 1889. "
Lite om lärare
Byaboken fortsätter: "Olle Fahlgren berättar att hans mor, Edla Holmström, som nybliven lärare höll skola i Kinnbäck 1890. 1891 fick hon lärarplatsen i Lund för byns alla barn. Lärarlönen var 300 riksdaler om året. Hon skulle även hålla skola i Myckle, som torde ha haft fler barn än Lund. Troligen höll hon skola varannan vecka i Lund och i Myckle. Hon tjänstgjorde till 1900, då hon gifte sig med muraren David Fahlgren och lämnade skolan. Hon bodde i skolan i ett rum och kök. - - -
Mariana Östlund blev hennes efterträdare och hon bodde i samma lägenhet fram till 1915, då hon lämnade skolan."
Karin Berglund