Fotograferat mot SV syns i bildens överkant Hulta tegelbruk från 1888, innan dess låg Hulta kvarn på platsen. Bruket brann ner 1949 men återuppbyggdes och flera byggnader finns fortfarande kvar.

Lertaget låg t.v. utanför bilden, c:a 500 m NO tegelbruket, (se bild 51) dit en smalspårig järnväg gick från före sekelskiftet till 1966 då lertaget sedan föregående år ej användes längre. Hästar drog upp upp tippvagnarna till lertaget, dessa ersattes med motorlok i slutet av 1920-talet. Uppe t.v. syns märgeltaget. T.v. om den stora byggnaden kan flera vagnar anas på järnvägsbanken.

Det färdiga teglet transporterades på en smalspårig järnväg, först på bron över Viskan (rester av brofästena finns kvar idag) och spelades sedan uppför den påföljande backen (banvallen kan fortfarande delvis urskiljas i den branta backen) av en hästvandring nära gården Daltorp mitt i bilden. Av denna anordning finns tegelmurar kvar. Hästarna fick sedan dra vagnarna vidare c:a 700 m förbi dagens Rv 41 till Hulta lastplats vid järnvägen mellan Varberg och Borås (f.d. banvallen, idag grusväg, syns på bilden från den f.d. hästvandringsanordningen och vidare ner t.h.), c:a 700 m NO Berghems station. Vid lastplatsen finns än idag den 150 m långa lastkajen kvar. Detta transportsystem byggdes senast 1895 (sidospår anlades vid Hulta lastplats 1890) och fram till 1920 alt. 1926 (?) användes hästar. Dessa ersattes med motorlok (hästvandringen ersattes med elektricitet) ända till 1945 då banan istället ersattes med lastbilar. För att upprätthålla kontakten längs transportkedjan kommunicerade man m.h.a. en semaforanläggning.