Filtrera
- Alla landskap
- "Okänt"= Vi vet inte var dessa gårdar ligger, i vilka landskap. Kan du hjälpa oss?
- Din hemtrakt?
- Mest tätorter från norr till söder
- Lappland
- Norrbotten
- Västerbotten
- Ångermanland
- Jämtland
- Härjedalen
- Medelpad
- Hälsingland
- Dalarna
- Gästrikland
- Värmland
- Västmanland
- Uppland
- Södermanland
- Närke
- Dalsland
- Bohuslän
- Västergötland
- Östergötland
- Småland
- Halland
- Gotland
- Öland
- Blekinge
- Skåne
Fotograferat mot SV. Ovanför boningshuset syns taket på Frigårds torvströfabrik vid kanten på Dymossen. Fabriken hade verksamhet 1919, byggnaden fanns kvar 1960 men revs sannolikt strax därefter.
Endast någon enstaka räl från järnvägen ut på mossen samt järnskrot finns idag kvar på platsen. Delen av mossen närmast fabriken är idag uppgrävd och försedd med höga jordvallar men har tidigare bl.a. använts som kolupplag.
Fotograferat från söder. Lilla Borgunda hållplats utmed västra stambanan syns i höger bildkant. Utanför bilden fanns även en hållplatskur till höger om spåren.
Engelsmansgården och sidospåret till Hols grusgrop (i den övre vänstra delen av bilden)fotograferat mot SO. Ungefär vid järnvägens korsning med den lilla vägen finns banvallen delvis bevarad fram till grusgropen uppåt och t.h. utanför bilden. På andra sidan korsningen har den forna banvallen idag ersatts av åker, se vidare bild 21..
Samma motiv som bild 21 fotograferat mot O.
Den idag kvarliggande Engelsmansgården fotograferad mot N.
Det elektrifierade sidospåret till Hols grusgrop syns längre upp i bilden. Sidospåret utgick från västra stambanan utanför vänster bildkant (se Västergötland Södra centrala serie:1317:52). På den här delen av det forna sidospåret är banvallen utplånad och ersatt med åkrar.
Bild 22 visar motivet från en annan vinkel. En annan del av sidospåret litet närmare grusgropen visas på bild 23.
Ett par km SV Lagmansholm gick från västra stambanan fram till 1975 ett sidospår till Hols grusgrop. Detta syns gå ut i bildens vänsterkant. Spåret t.v. om stambanespåret är ett s.k. säkerhetsspår för sidospåret. Se vidare bilderna Västergötland Västra serie 2923: 21-23.
Byggnaderna i bildens nederkant är rivna.
N änden av Horreds bangård. Linnevägens plankorsning i nedre delen av bilden finns kvar idag. Ovanför denna, ungefär vid det andra f:et i "Flygfotohistoria", låg tidigare en banvaktstuga. I övre vänstra hörnet ligger det f.d. mejeriet N om den korsande Mejerivägen, se vidare bild 26.
N delen av Horred fotograferat mot SO. Närmast syns dagens rv 41, bortanför går järnvägen mellan Borås (t.v.) och Varberg. I vänster bildkant läggs Istorpsvägen ut vilken liksom Mejerivägen korsar järnvägen. Den senare plankorsningen används idag inte längre för biltrafik. N om denna ligger fortfarande det f.d. mejeriet. T.v. om detta syns en banvaktstuga med uthus som revs på 1980-talet. På platsen finns idag endast en svårgenomtränglig slyskog. Horreds bangård ligger strax t.h. utanför bild, jämför bild 32.
Hinnareds gård fotograferat mot V. Utanför bild t.v. om den idag slopade plankorsningen med järnvägen mellan Varberg (t.v.) och Borås, låg NO om plankorsningen med rv 41, den numera rivna Sundholmens banvaktstuga.
Idag är skorstenen till maskincentralen (den lilla byggnaden t.v. om den stora huvudbyggnaden) riven liksom flygelbyggnaden som är riktad ner mot vänster i bilden. Den senare var sannolikt stationen för linbanan till magasinet alldeles S Kinnarps järnvägsstation. Inspektorsbostaden t.h. finns också kvar.
Torvströproduktionen startade 1907 men dagens byggnad ersatte den ursprungliga som brann 1942. En smalspårig järnväg, som också anlades 1907, ledde från rampen (på byggnadens vänstra gavel) ut på mossen. Den är idag uppriven (förutom på rampen). Linbanan fanns mellan 1907 och 1957.
Gården Aspäng fotograferad mot NV. I bakgrunden syns lertaget till Hulta tegelbruk vilket låg c:a 500 m t.v. utanför bilden. Dit gick en smalspårig järnväg, se vidare bild 47.
Fotograferat mot SO där Hulta tegelbruk syns i övre högra hörnet av bilden, se vidare bild 41 och 47.
I förgrunden syns Berghems bangård på järnvägslinjen Varberg-Borås (Varberg t.h.), stationshuset befinner sig utanför bilden, nere t.h. Det mittersta spåret t.v. fortsatte ytterligare c:a 500 m till en lastkaj som utnyttjades av det ovan nämnda tegelbruket. Fram till 1917 hade dock denna lastkaj ett eget stickspår med växel på linjen, kallat Hulta lastplats.
Huset i bildens mitt låg där Rv 41 idag går fram.
Fotograferat mot SO syns i övre högra hörnet Hulta tegelbruk. Ovanför den långa, ljusa byggnaden kan flera tippvagnar anas. Dessa står på en smalspårig järnväg som gick mot vänster och vidare upp utanför bilden till tegelbrukets lertag c:a 500 m från bruket.
Det färdiga teglet transporterades på en annan smalspårig järnväg på den på bilden synliga bron över Viskan och spelades sedan uppför backen m.h.a. en hästvandring belägen vid gården Daltorp. Rester av denna konstruktion syns alldeles utanför copyright-symbolen ("klockan 1").
Se vidare bild 47.
Fotograferat mot SV syns i bildens överkant Hulta tegelbruk från 1888, innan dess låg Hulta kvarn på platsen. Bruket brann ner 1949 men återuppbyggdes och flera byggnader finns fortfarande kvar.
Lertaget låg t.v. utanför bilden, c:a 500 m NO tegelbruket, (se bild 51) dit en smalspårig järnväg gick från före sekelskiftet till 1966 då lertaget sedan föregående år ej användes längre. Hästar drog upp upp tippvagnarna till lertaget, dessa ersattes med motorlok i slutet av 1920-talet. Uppe t.v. syns märgeltaget. T.v. om den stora byggnaden kan flera vagnar anas på järnvägsbanken.
Det färdiga teglet transporterades på en smalspårig järnväg, först på bron över Viskan (rester av brofästena finns kvar idag) och spelades sedan uppför den påföljande backen (banvallen kan fortfarande delvis urskiljas i den branta backen) av en hästvandring nära gården Daltorp mitt i bilden. Av denna anordning finns tegelmurar kvar. Hästarna fick sedan dra vagnarna vidare c:a 700 m förbi dagens Rv 41 till Hulta lastplats vid järnvägen mellan Varberg och Borås (f.d. banvallen, idag grusväg, syns på bilden från den f.d. hästvandringsanordningen och vidare ner t.h.), c:a 700 m NO Berghems station. Vid lastplatsen finns än idag den 150 m långa lastkajen kvar. Detta transportsystem byggdes senast 1895 (sidospår anlades vid Hulta lastplats 1890) och fram till 1920 alt. 1926 (?) användes hästar. Dessa ersattes med motorlok (hästvandringen ersattes med elektricitet) ända till 1945 då banan istället ersattes med lastbilar. För att upprätthålla kontakten längs transportkedjan kommunicerade man m.h.a. en semaforanläggning.