Filtrera
- Alla landskap
- "Okänt"= Vi vet inte var dessa gårdar ligger, i vilka landskap. Kan du hjälpa oss?
- Din hemtrakt?
- Mest tätorter från norr till söder
- Lappland
- Norrbotten
- Västerbotten
- Ångermanland
- Jämtland
- Härjedalen
- Medelpad
- Hälsingland
- Dalarna
- Gästrikland
- Värmland
- Västmanland
- Uppland
- Södermanland
- Närke
- Dalsland
- Bohuslän
- Västergötland
- Östergötland
- Småland
- Halland
- Gotland
- Öland
- Blekinge
- Skåne
Rätt kordinat
58.229928, 13.004230
Rangeltorpsgård
Allen man ser på bilden kantar vägen från Vara mot Vedum
Vägen som går ner till höger är markväg som bl.a går till vindkraftverket
Denna väg kallas för Bethlehemsvägen.
Mindre Torp om 3 rum och kök tillhörde rangeltorps gård
är numera rivet.
Detta är inte Paradiset! Gården är Fridhem.
Den byggdes av min farfar Axel. Han var en kraftkarl som jobbade på televerket och reste stolpar. Eftersom han baxade upp dem själv blev han känd som "Stolpaxel" // Reino
Tubberyd 2, kallas Annexet
Tubberyd 1, kortet taget före 1958
Stället finns inte kvar, kallades Perssons eller Gilberta beroende på tidigare ägare. Låg utmed Flottebovägen mot Tubberydsvägen.
"Rättars" i Flottebo
"Henrika" och "Sanfrida" i Flottebo
Hagelins i Flottebo
Lundebergs i Flottebo
Stället finns inte kvar, kallades Emmes, låg trehundra meter efter Tolsby affär mot Brumstorp
Stället finns inte kvar, kallades Svärdes, låg utmed Tubberydsvägen
Tolsby affär
Slättadamm, grönområdet i bakgrunden. Dit gick vi på friluftsdagar från Bjurslättsskolan och på vintern åkte vi skridskor på dammen.
Fotograferat mot SV. Ovanför boningshuset syns taket på Frigårds torvströfabrik vid kanten på Dymossen. Fabriken hade verksamhet 1919, byggnaden fanns kvar 1960 men revs sannolikt strax därefter.
Endast någon enstaka räl från järnvägen ut på mossen samt järnskrot finns idag kvar på platsen. Delen av mossen närmast fabriken är idag uppgrävd och försedd med höga jordvallar men har tidigare bl.a. använts som kolupplag.
Stola nämndes först 1449 6/10 "j Stoordha", men gården har medeltida anor. Simon Pedersson ägde den vid 1100-talets början. Aron Bengtsson ägde den vid 1400-talets mitt; 1480 nämns här Peder Larsson. En Ekebladsläkt utgick härifrån vid mitten av 1500-talet. Nuvarande huvudbyggnad i två våningar byggdes 1713-19; säteritak av koppar; 4 flyglar av trä; 800-årig ek; minneslund med diktsten och 8 stoder.
(texten hämtad från http://www.helenopolis.se/fakta/lidkopingbygden.html)
Hus på andra sidan vägen av Falun, invid Myrbacken - Kållands halvö
Falun - Kållands halvö
1454 nämndes först Falun (Falem under Lindholmen)
I viken vid Lindholmen - Kållands halvö